Fråga juristen: När ska motpartsnamn anges vid offentliggörande av insiderinformation?

I denna artikel skriver MCL:s jurist Olof Jönsson om viktiga principer att beakta avseende motpartnamn vid offentliggörande av insiderinformation enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR). Han tar upp ett specifickt case kring när och hur en motpart ska namnges vid offentliggörande av insiderinformation och avslutar artikeln med slutsatser och rekommendationer.

Här kan du läsa mer om Cision och Market & Corporate Laws loggbokstjänst MCLogg

Informationen som återges nedan är publik och har kommunicerats av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd (”Disciplinnämnden”).

Bakgrund

I ett pressmeddelande som Bolaget offentliggjorde den 18 mars 2019 informerades att verksamheten gått in i en ny fas med serietillverkning av en nyutvecklad flödesplatta. Pressmeddelandet innehöll bland annat uppgift om att Bolaget valts ”som leverantör av en nyutvecklad flödesplatta till ett ledande innovativt nordamerikanskt bränslecellsföretag”. I pressmeddelandet angavs vidare ”att det initiala ordervärdet understiger en halv miljon kronor men Bolaget gör bedömningen att kommande beställningar inom den närmaste 12-månadersperioden kommer att öka väsentligt som ett resultat av kundens försäljningsframgångar”. Namnet på motparten angavs inte. I pressmeddelandet framkom vidare att informationen utgjorde insiderinformation enligt MAR.

Mot bakgrund av att pressmeddelandet saknade information om motpartens namn kontaktades Bolaget av Nasdaq Stockholm (Börsen). Bolaget uppgav att det istället för att namnge motparten tillhandahållit en alternativ beskrivning (genom begränsning av antalet motparter till fyra olika bränslecelltillverkare) av denna som möjliggjorde en korrekt och fullständig bedömning av informationen. Denna inställning godtogs inte av Börsen som anförde att motpartsnamnet skulle ha utskrivits och tillmätte potentialen i motpartsrelationen av vikt vid bedömningen av den offentliggjorda informationen.

Disciplinnämndens bedömning

I sitt beslut konstaterar Disciplinnämnden att skyldigheten att offentliggöra namnet på en motpart avgörs från fall till fall med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter. Sådana utgörs av exempelvis vilket typ av avtal det rör sig om, dess betydelse för det noterade bolaget, vem motparten är eller hur marknaden är beskaffad.

Vidare fästs särskild vikt vid om avtalet är kurspåverkande till följd dess materiella innehåll (ex. orderbelopp) eller om avtalets kurspåverkan beror på den prestige som en avtalsrelation med en specifik motpart innebär. Disciplinnämnden uttalar att det i förstnämnda fallet finns en större möjlighet att utelämna motpartsnamn eftersom avtalsmotpartens identitet mera sällan antas ha betydelse för bedömningen av emittenten och värdet av dess finansiella instrument. I det andra fallet menar Disciplinnämnden att motpartsnamnet som utgångspunkt ska offentliggöras om det inte kan ges en alternativ beskrivning av motparten som möjliggör en bedömning av avtalets betydelse för emittenten på samma sätt som om motpartens namn hade offentliggjorts.

Pressmeddelandet ifråga innehöll en konkret ordersumma men också information om att det fanns potential i den fortsatta kundrelationen. Eftersom pressmeddelandet innehöll en konkret ordersumma fick nämnden ta ställning till huruvida beskrivningen av motparten möjliggjort en bedömning av avtalets betydelse för emittenten på samma sätt som om motpartens namn hade offentliggjorts.

Disciplinnämnden tog under ärendets handläggning del av motpartens identitet. Nämnden menade att trots Bolagets kortfattade beskrivning av motparten, betraktades beskrivningen tillräcklig med beaktande av de marknads- och bolagsspecifika förhållanden som Bolaget redovisat. Att utelämna motpartsnamnet ansågs, i detta fall, därmed inte medfört att en bedömning av avtalets betydelse för Bolaget kunnat omöjliggjorts.

Disciplinär påföljd

Bolaget ansågs inte ha överträtt aktuella bestämmelser i gällande informationsregelverk och ålades ingen påföljd.       

Slutsats och rekommendationer

Huvudregeln är att motparters namn ska anges i informationsgivningen. Genom avgörandet ges visst stöd till att ett utlämnande av namn på en motpart vid offentliggörande av insiderinformation är en omständighet som i sig själv inte medför att insiderinformation offentliggjorts felaktigt. Dock måste alltid en bedömning göras i varje enskilt fall ifall angivande av motpart är relevant för att en riktig bedömning av informationen kan göras. Avgörandet visar att motpartsnamn kan utelämnas i vissa fall om det på goda grunder kan påvisas att utelämnandet inte påverkar möjligheten att göra en riktig bedömning av informationen.

I sammanhanget kan ett snarlikt beslut nämnas som Finansinspektionens fattade mot ett annat bolag. I beslutet konstaterade myndigheten initialt att information om ett ingånget samarbete med ett annat bolag typiskt sett är av intresse för aktörer som kan tänkas investera i det förstnämnda bolaget och utgör en uppgift som erfarenhetsmässigt är ägnad att påverka aktiepriset. Enligt Finansinspektionen var det i fallet av intresse för investerare att bolaget ingått samarbete och tecknat ramavtal med ett av världens största kryssningsbolag. Av nämnda skäl hade bolaget, genom att utelämnat motpartens namn i sin informationsgivning, inte möjliggjort för investerare att göra en fullständig och korrekt bedömning av orderns faktiska betydelse.

Enligt MCL är det viktigaste att kommunikation kring ingångna avtal är genomtänkt och förmedlad på ett så korrekt, relevant och tydligt sätt som möjligt. Disciplinnämndens avgörande och Finansinspektionens beslut har många likheter; dock synes Finansinspektionen ha mer restriktiv inställning till vad som krävs för att information anses möjliggöra en korrekt bedömning. För att säkerställa efterlevnad av MAR och undvika disciplinära påföljder eller sanktioner, rekommenderas att motpartsnamn anges de gånger detta är görbart eller med stor tydlighet beskriva motparten med alternativa termer.

Olof Jönsson
Senior Associate
Markets & Corporate Law
olof.jonsson@mcl.law

Markets & Corporate Law (”MCL”) är en juristbyrå med fokus på finansbranschen och med spetskompetens inom värdepappers-, börs- och bolagsrättsliga frågeställningar. MCL har även utvecklat egna digitala program för loggbokshantering, MCLogg för noterade bolag      och MCLogg Adviser för rådgivare. Som experter på marknadsmissbruks- och insiderlagstiftningen kan MCL lämna värdefulla tips och råd för att förhindra eventuella överträdelser av MAR och medföljande sanktionsavgifter.


Missa ingenting från Cision - prenumerera på våra nyhetsbrev här! 

Läs mer: 

Cisions loggbokstjänst MCLogg

Podcast: Utmaningar och fallgropar kring loggbok och MAR

Blogginlägg: Fråga juristen: FI:s kartläggning av insiderförteckningar

Blogginlägg: Fråga juristen – 4 punkter att ta med sig om arbetet mot marknadsmissbruk

Blogginlägg: Fråga juristen: Vanliga brister i insiderförteckningar

Blogginlägg: Fråga juristen: När ska insiderinformation offentliggöras?

About Oskar Larsson

Content Marketing Manager at Cision Nordics, mostly covering topics related to IR and Corporate Communications

Recent Posts

Cision Blogs

  • Communications Best Practices

    Get the latest updates on PR, communications and marketing best practices.

  • Cision Product News

    Keep up with everything Cision. Check here for the most current product news.

  • Executive Insights

    Thought leadership and communications strategy for the C-suite written by the C-suite.

  • Media Blog

    A blog for and about the media featuring trends, tips, tools, media moves and more.